Tyska, liksom många andra språk, använder sig i hög grad av konjunktioner för att länka samman ord, fraser och satser. Att förstå de olika typerna av konjunktioner och hur de fungerar är viktigt för att behärska språket. I den här artikeln ska vi titta närmare på två huvudkategorier av tyska konjunktioner: samordnande och underordnande konjunktioner.
Koordinerande anslutningar
Samordnande konnektorer på tyska används för att länka samman element som är lika viktiga, t.ex. ord, fraser eller fristående satser. De är enkla att använda och motsvarar ofta sina motsvarigheter i andra språk.
Här är några vanliga samordnande konjunktioner på tyska:
- und (och): Ich trinke Kaffee und esse Kuchen. (Jag dricker kaffe och äter tårta.)
- aber (men): Er ist müde, aber er möchte trotzdem arbeiten. (Han är trött, men han vill fortfarande arbeta.)
- oder (eller): Möchtest du Tee oder Kaffee? (Vill du ha te eller kaffe?)
- denn (för): Ich bin müde, denn ich habe gestern wenig geschlafen. (Jag är trött, för jag sov lite i går.)
- sondern (utan snarare): Sie liest nicht viel, sondern sie schreibt gerne. (Hon läser inte så mycket, men hon tycker om att skriva.)
Underordnade anslutningar
Underordnande konnektorer skapar däremot ett beroendeförhållande mellan satser, där den ena satsen är underordnad den andra. De anger förhållandet mellan huvudsatsen och den underordnade satsen.
Här är några vanliga underordnade konjunktioner på tyska:
- weil (för att): Ich bleibe zu Hause, weil ich krank bin. (Jag stannar hemma för att jag är sjuk.)
- wenn (om, när): Wenn es regnet, bleiben wir drinnen. (Om det regnar stannar vi inomhus.)
- obwohl (fastän): Sie geht spazieren, obwohl es kalt ist. (Hon tar en promenad, trots att det är kallt.)
- damit (så att): Ich lerne Deutsch, damit ich nach Deutschland reisen kann. (Jag lär mig tyska så att jag kan resa till Tyskland.)
- bevor (före): Ich esse mein Abendessen, bevor ich ins Bett gehe. (Jag äter min middag innan jag går och lägger mig.)